Eva Sikander på SP fortsätter att sammanställa kunskapsläget inom lågenergi- och passivhus.

Teknik och utförande står som vanligt i fokus när hon tillsammans med Svein Ruud följer upp arbetet från rapporten ”Lågenergihus och passivhus – vanliga frågeställningar” med ”Teknik- och systemlösningar för lågenergihus – en översikt”.

Både svenska och utländska erfarenheter och tekniker är med i kartläggningen, men alla lösningar ska passa för svenska förhållanden.

Olika system olika lättjobbade

Kartläggningen visar att flera olika tekniker fungerar bra i mycket energieffektiva flerfamiljshus. Men olika system gör det olika svårt att kvalitetssäkra lågenergihus framför allt med avseende på lufttäthet och fuktsäkerhet.

Eva Sikanders uppfattning är att en del av lösningarna är enklare att kvalitetssäkra och lättare att bygga rätt med. Troligen kommer hon och arbetsgruppen att arbeta vidare med de lösningarna samtidigt som de gör en fördjupad analys av systemlösningar för mycket energieffektiva byggnader.

Klimatskal som är bra:

• massiva klimatskal
• tunga klimatskal
• lätta klimatskal som kompletterats med ett yttre lufttätande skikt.

Mer kunskap behövs om deras:

• förutsättningar för industriell produktion
• robusthet/enkelhet/felmarginal vid produktion
• produktionskostnad samt LCC
• LCA
• materialens/konstruktionens temperaturutjämnande förmåga för att dämpa temperaturtoppar respektive svackor (termiskt klimat)
• fuktsäkerhet
• möjligheter för att minska köldbryggor (exempelvis vid fönsteranslutning)
• underhållsaspekter.

Tekniker intressanta att kombinera med energieffektiva systemlösningar är:

• Värmeåtervinning (frånluft, avlopp)
• Förvärmning av tilluft
• Lågtemperatursystem
• Värmesystem samt styr- och reglersystem för en jämn temperatur
• Tekniker för solskydd
• Värmelager
• Frikyla
• Visualisering och larmfunktioner
• Individuell mätning och debitering.

Förstudien följs upp

Oavsett hur klimatskal och energisystem kombineras måste helhetslösningen värderas med tanke på drift- och underhållsaspekter, en beständigt låg energianvändning och god innemiljö. Det ska vara lätt att säkra god innemiljö och låg energianvändning under driftskedet.

I nästa steg ska arbetsgruppen utvärdera om de tekniska lösningar som anses ha bäst potential verkligen uppfyller förväntningarna på energianvändning, innemiljö, fuktsäkerhet, produktionsanpassning, ekonomi med mera.

Det slutliga målet är att ge byggsektorns aktörer ett beslutsunderlag för val av ett urval av tekniska lösningar som kan användas i mycket energieffektiva byggnader.