﻿<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?><rss version="2.0" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content"><channel><title>Bygginfo - Det senaste från byggsverige</title><link>http://bygginfo.byggtjanst.se/</link><description>Bygginfo erbjuder företag och personer verksamma inom Sveriges bygg- och fastighetssektor att bevaka aktuell information. Vi levererar den analyserade informationen muntligt, tryckt och digitalt.</description><language>sv-se</language><copyright>Copyright 2012 Bygginfo</copyright><lastBuildDate>Thu, 17 May 2012 05:33:08 GMT</lastBuildDate><image><url>http://bygginfo.byggtjanst.se/Styles/Britny/images/logo-svensk-byggtjanst-rss.gif</url><title>Bygginfo - Det senaste från byggsverige</title><link>http://bygginfo.byggtjanst.se/</link></image><item><guid isPermaLink="false">f37b4c69-3735-459d-91b0-a08765b80d30</guid><link>http://bygginfo.byggtjanst.se/Start/Artiklar/2012/Maj/Sigtuna-kommun-slipper-boter/</link><title>Sigtuna kommun slipper böter</title><description>&lt;img alt="" src="http://bygginfo.byggtjanst.se/GenerateImage.ashx?xaml=ResizeCrop&amp;image=%2fPageFiles%2f104514%2fSigtuna%2520hamn%2520ny.jpg&amp;Width=200&amp;Height=120" /&gt;&lt;br /&gt;Sigtuna kommun slipper böter för sin misstänkt felaktiga upphandling av bygget av en ny hamnanläggning hösten 2010. Konkurrensverket har överklagat beslutet.</description><content:encoded>&lt;p&gt;Konkurrensverket anser att Sigtuna kommun bröt mot lagen när man upphandlade bygget av en ny hamnanläggning utan att annonsera den som man ska göra enligt LOU.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Värt 11 miljoner kronor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bygget gick på 11 miljoner kronor och Konkurrensverket har begärt att Sigtuna kommun ska betala 850 000 kronor i böter/upphandlingsskadeavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter 15 juli 2010 ska den som bryter mot upphandlingsreglerna betala en straffavgift på upp till 10 procent av det upphandlade kontraktsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;När påbörjades upphandling?&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser att upphandlingen påbörjades den 13 september 2010 då entreprenadavtal ingicks mellan kommunen och byggföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men kommunen hävdar att upphandlingen påbörjades redan i juni då parterna via e-post kom överens om att förprojektering skulle starta.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Går på kommunens linje&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Och domstolen går på kommunens linje och anser att det därför inte går att döma ut upphandlingsskadeavgift. Domstolen tar inte heller ställning till om kommunen brutit mot upphandlingsreglerna eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har överklagat beslutet till Kammarrätten i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Red ut övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det är andra gången på kort tid som Förvaltningsrätten i Uppsala friar upphandlande myndigheter från upphandlingsskadeavgift med hänvisning till att upphandlingen påbörjats innan nya upphandlingssakdeavgift kunde tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket vill därför att Kammarrätten reder ut vad lagens övergångsbestämmelser egentligen innebär för när en otillåten upphandling ska anses påbörjad.&lt;/p&gt;</content:encoded><pubDate>Fri, 11 May 2012 10:00:00 GMT</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">aee32c5c-4838-4490-ac1a-8d010a70e655</guid><link>http://bygginfo.byggtjanst.se/Start/Artiklar/2012/Maj/Vardar-och-staden-samarbetar-om-tillganglighet/</link><title>Värdar och staden samarbetar om tillgänglighet</title><description>&lt;img alt="" src="http://bygginfo.byggtjanst.se/GenerateImage.ashx?xaml=ResizeCrop&amp;image=%2fPageFiles%2f104503%2fpaktartikel_toppbild.jpg&amp;Width=200&amp;Height=120" /&gt;&lt;br /&gt;Stockholms stad och Fastighetsägarna Stockholm ska genom en tillgänglighetspakt arbeta gemensamt för att göra huvudstaden mer anpassad för funktionshindrade.</description><content:encoded>&lt;p&gt;Pakten presenteras på ett seminarium i Stockholms Stadshus, onsdagen den 16 maj. Intresserade aktörer och organisationer bjuds in för att delta i seminariet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ökat ansvar för förbättrad tillgänglighet i byggnader och i anslutning till bebyggelsen lovas av medlemmar och åtgärder som kommer att vidtas presenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad tillgänglighet kan omfatta allt från förbättrad snöröjning till att bygga bort nivåskillnader med ramper, hissar och andra byggåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Positivt för hela regionen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ewa Samuelsson (KD), är initiativtagare till tillgänglighetspakten och biträdande socialborgarråd med ansvar för tillgänglighets- och funktionshinderfrågor. Hon&amp;nbsp;vill få ett Stockholm tillgängligt för alla, med eller utan funktionsnedsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Per Forsling, Fastighetsägarna Stockholm, tror att tillgängligheten är positiv för alla boende, besökare och för turistnäringen, handel och regionen i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Min förhoppning är att pakten resulterar i ett utvecklat samtal om värdet med ökad tillgänglighet för alla, säger Per Forsling.&lt;/p&gt;</content:encoded><pubDate>Fri, 11 May 2012 13:00:00 GMT</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">9806534c-c07c-44a5-a70e-b1a2cd38929e</guid><link>http://bygginfo.byggtjanst.se/Start/Artiklar/2012/Maj/Gamla-regler-galler-fortfarande/</link><title>Gamla regler gäller fortfarande</title><description>&lt;img alt="" src="http://bygginfo.byggtjanst.se/GenerateImage.ashx?xaml=ResizeCrop&amp;image=%2fPageFiles%2f104516%2fAFS_huvud.jpg&amp;Width=200&amp;Height=120" /&gt;&lt;br /&gt;Trots att en byggherre medgav att han inte låtit upprätta någon arbetsmiljöplan slapp han straff tack vare att både tingsrätt och hovrätt ansåg att de föreskrifter Arbetarskyddsstyrelsen gett ut inte längre gällde. Högsta domstolen har nu meddelat en motsatt uppfattning.</description><content:encoded>&lt;p&gt;Bakgrunden är att en arbetsmiljöinspektör år 2008 upptäckte två polacker som, med bristfällig tillgång till fallskydd, la om taket på en maskinstation utanför Vinslöv. Inspektören stoppade bygget och frågade efter en arbetsmiljöplan, men någon sådan fanns inte. Arbetsmiljöåklagare Lotten Loberg åtalade då ägaren och yrkade på 25 000 kronor i företagsbot.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) kan den som inte upprättar en arbetsmiljöplan få böter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Friande tingsrätt och hovrätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Först tingsrätten och sedan hovrätten kom till den överraskande slutsatsen att AFS 1999:3 inte längre gällde. De resonerade som så att enligt arbetsmiljölagens lydelse år 2008 är det Arbetsmiljöverket som har rätt att ge ut föreskrifter, inklusive straffbestämmelser, med stöd av arbetsmiljölagen. Föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), där kravet på arbetsmiljöplan finns, är utgivna av Arbetarskyddsstyrelsen. Eftersom det inte finns någon uttrycklig bestämmelse som anger att straffbestämmelsen även skall avse bestämmelser som har meddelats av Arbetarskyddsstyrelsen anser både tingrätten och hovrätten att ingen kan dömas till böter med stöd av dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Högsta domstolens bedömning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen, HD, har nu i sin dom i mål B3361-10 fastslagit att även föreskrifter utfärdade av Arbetarskyddsstyrelsen gäller. Arbetsmiljölagen ska tolkas så att inte bara föreskrifter som har meddelats med stöd av de angivna paragraferna enligt deras aktuella lydelse, utan också föreskrifter som har meddelats enligt paragrafernas tidigare lydelser gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HD tillfogar i sin dom att Arbetsmiljöverket numera är den centrala myndighet som ger ut författningar i serien AFS och att föreskrifterna i AFS (1999:3) ingår i Arbetsmiljöverkets förteckning över gällande författningar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmiljöverket nöjd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöverkets chefsjurist Anna Middelman är nöjd med domen. – Den stämmer överens med den uppfattning vi haft hela tiden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det aktuella målet återförvisas till hovrätten för ny prövning. Ett antal ärenden vid andra domstolar som varit vilande i avvaktan på HDs dom kan nu avgöras. Klarläggandet från HD innebär även att tveksamheter om äldre föreskrifters status har undanröjts.&lt;/p&gt;</content:encoded><pubDate>Mon, 14 May 2012 07:00:00 GMT</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">cf031fc9-6869-43b5-b13d-b0cb4cd05d4d</guid><link>http://bygginfo.byggtjanst.se/Start/Artiklar/2012/Maj/Markbaserade-avloppslosningar-skitar-ner/</link><title>Markbaserat avlopp skitar ner</title><description>&lt;img alt="" src="http://bygginfo.byggtjanst.se/GenerateImage.ashx?xaml=ResizeCrop&amp;image=%2fPageFiles%2f104451%2fVattenprov.jpg&amp;Width=200&amp;Height=120" /&gt;&lt;br /&gt;En tredjedel av de enskilda brunnarna har avloppsreningen för nära inpå. Det ger rent ut sagt skit i vattnet. De flesta av dagens reningsanläggningar behöver flyttas.</description><content:encoded>&lt;p&gt;I Sverige får cirka 1,2 miljoner personer sin permanenta vattenförsörjning från enskilda brunnar. Ungefär lika många har egen brunn vid sin fritidsbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omkring en tredjedel av dessa brunnar är grävda och är ofta förorenade av bakterier som indikerar fekal påverkan. Brunnar inom tättbebyggda områden är oftare mikrobiellt påverkade.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;För litet säkerhetsavstånd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Orsaken är ofta en näraliggande infiltrationsanläggning med för litet säkerhetsavstånd till högsta grundvattennivån. De flesta av dagens anläggningar har för kort avstånd till grundvattnet och är en risk för grundvattnet ur smittskyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många gånger beror problemen på att ett markbaserat avlopp ligger för nära grundvattnet, saknar rening eller slamavskiljning. Ibland beror det såklart också på att brunnen är felaktigt utformad, eller att ytvattnet påverkats.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rädda vattnet – flytta reningsanläggningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Markbaserade reningsanläggningar som ligger för nära grundvattenbrunnar bör åtgärdas. Det är mycket viktigt att grundvattenytan i vattentäkten ligger högre än nivån på grundvattnet under anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tänk på att grundvattenytan höjs genom avloppsinfiltration samtidigt som grundvattenytan vid brunnen kan sänkas genom vattenuttag. Det kan leda till att strömningsriktningen ändras.&amp;nbsp;Extra stora är riskerna om både avloppsinfiltration och grundvattenuttag görs i samma akvifer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Högre upp, längre bort&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt är att lägga om anläggningen så att den kommer högre upp i marken, och skyddsavståndet till högsta grundvattennivån hålls. Ett annat sätt är att flera fastigheter går ihop om en gemensamhetsanläggning som byggs på en plats där man får tillräckligt vertikalt skydd för grundvattnet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Tekniska anvisningar föråldrade&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De tekniska anvisningarna/ riktlinjerna som finns kring placering är de allmänna råden från 1987. Både de och de faktablad som hör till behöver uppdateras kring placering och andra tekniska frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är vägledningen i geohydrologiska frågor kring placering och förundersökningar fortfarande relevant och bra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Välj rätt placering:&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Grunt, till och med ovanför frostfritt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Markisolering kan användas om anläggningen används sällan, tex vid fritidsfastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Minst 100 cm till grundvatten året om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I sorterad och homogena jordar, t.ex. sandiga jordar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Undvik osorterade och heterogena jordar som moräner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Långt från dricksvattenbrunnar, vattenledningar etc ned tillräcklig transporttid &amp;nbsp;mark mellan utsläppspunkt och vattentäkt. Detta gäller även bergborrade vattentäkter.&lt;/p&gt;</content:encoded><pubDate>Mon, 14 May 2012 10:00:00 GMT</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">3ef4f244-8fbc-4494-838b-421e02a26074</guid><link>http://bygginfo.byggtjanst.se/Start/Artiklar/2012/Maj/Vagledning-till-battre-brandskydd/</link><title>Vägledning till bättre brandskydd</title><description>&lt;img alt="" src="http://bygginfo.byggtjanst.se/GenerateImage.ashx?xaml=ResizeCrop&amp;image=%2fPageFiles%2f104510%2fBBR_brandskydd_sida.jpg&amp;Width=200&amp;Height=120" /&gt;&lt;br /&gt;Brandskyddsbestämmelserna i Boverkets byggregler, BBR, har genomgått omfattande förändringar. Dessa trädde i kraft 1 januari i år med en övergångstid till 1 januari 2013. Både Brandskyddsföreningen och Brandskyddslaget har uppdaterat sina handböcker till de nya reglerna.</description><content:encoded>&lt;p&gt;Revideringen av avsnitt 5 Brandskydd i BBR var den sista delen i en större översyn av byggreglerna. I de reviderade reglerna, BBR 19:&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;ska funktionskraven vara mer verifierbara&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;har en anpassning gjorts till nya harmoniserade standarder för klasser och byggprodukter&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;har brandskydd vid ändring av byggnader införts.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;Strukturen har ändrats så att regler för förenklad dimensionering behandlas i BBR och allmänna råd om analytisk dimensionering finns i en separat vägledning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Två nya handböcker&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Både Brandskyddsföreningen och Brandskyddslaget har sedan lång tid tillbaka gett ut vägledningar för tillämpning av brandskyddskraven i Boverkets byggregler. I samband med den omfattande revideringen av BBR har båda uppdaterat sina handböcker.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Brandskydd i Boverkets byggregler, BBR 19&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Brandskyddsföreningens BBR-handbok har tagits fram som ett stöd vid utformningen av byggnaders brandskydd och som ett hjälpmedel vid kursaktiviteter och för självstudier inom området brandskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handboken ”Brandskydd i Boverkets byggregler BBR 19” behandlar föreskrifterna och de allmänna råden i BBR. Innehållet utgår från erfarenheter och praxis som använts under många år och benämns förenklad dimensionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I boken föreslår Brandskyddsföreningen lösningar som komplement till de allmänna råden. Dessa markeras med fetstilta textdelar i den kommenterande texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brandskydd i Boverkets byggregler vänder sig till dig som arbetar med brandskyddsfrågor, oavsett inom vilken verksamhet du arbetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Beställ&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brandskydd i Boverkets byggregler, BBR 19 kan beställas från webbokhandeln för 995 kronor + moms. Observera att boken kommer att ingå i följande litteraturbevakningstjänster:&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Byggregler &lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Brandsäkerhet &lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Boverkets BBR &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;h2&gt;Brandskyddshandboken 2012&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Brandskyddshandboken 2012. En handbok för projektering av brandskydd i byggnader har tagits fram av Brandskyddslaget, Brandteknik LTH och Bengt Dahlgren Brand &amp;amp; Risk AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Brandskyddshandboken” behandlar problem som en projektör kan stöta på när han utformar brandskyddet i en byggnad. Avsikten med boken är att ge den hjälp som behövs för att brandskyddet ska bli så optimalt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boken är främst inriktad mot förenklad dimensionering men beskriver kortfattat även analytisk dimensionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För några fall där författarna anser att det finns mer lämpliga lösningar än de som föreslås i BBRs råd har man tagit fram verifierade förenklare alternativ, VFA. De är verifierade med en analytisk dimensionering. Underlaget kommer att kunna laddas ner från handbokens webbplats. Lösningarna kan användas för de förutsättningar som anges och utan vidare verifiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I boken ges även exempel på brandskyddslösningar för tio olika fall, både förklarande text och ritningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Beställ&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brandskyddshandboken 2012 kan beställas från webbokhandeln för 950 kronor + moms. Observera att boken kommer att ingå i litteraturbevakningstjänsten ”Brandsäkerhet”.&lt;/p&gt;</content:encoded><pubDate>Mon, 14 May 2012 13:00:00 GMT</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">93f9e096-eaf3-48b9-b5e1-b1757f5cfd3f</guid><link>http://bygginfo.byggtjanst.se/Start/Artiklar/2012/Maj/Byggarbete-upphandlas-mest/</link><title>Byggarbete upphandlas mest</title><description>&lt;img alt="" src="http://bygginfo.byggtjanst.se/GenerateImage.ashx?xaml=ResizeCrop&amp;image=%2fPageFiles%2f104526%2fbyggarbete%2520upphandlas%2520mest1.jpg&amp;Width=200&amp;Height=120" /&gt;&lt;br /&gt;Olika typer av byggentreprenader är den tjänst som handlas upp överlägset mest i offentliga upphandlingar. Fyra av tio upphandlingar gäller anläggningsarbete eller konstruktionshjälp. </description><content:encoded>&lt;p&gt;I en ny rapport från Konkurrensverket ”Siffror och fakta om offentlig upphandling”, redovisas färsk statistik kring offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över tusen svenska myndigheter och kommuner annonserar närmare 19 000 offentliga upphandlingar under ett år.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anläggningsarbete i topp&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hela tre av fyra upphandlingar har koppling till byggande eller renovering i någon form. 40 procent av alla upphandlingar handlar om anläggningsarbete eller kopnstruktionshjälp. Därefter kommer arkitekt-, bygg, ingenjörs- och besiktningstjänster som svarar för tio procent av upphandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Trafikverket handlar mest&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Trafikverket är den myndighet som gör flest upphandlingar, 667 stycken år 2010. Därefter följer Göteborgs stad med 345, Stockholms stad 345 och Västra Götalands landsting 229.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsverket, Kommunalförbundet Göteborg, FMV och Region Skåne är också flitig inköpare av offentligt upphandlade tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förenklat förfarande vanligast&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Tre av fyra upphandlingar genomförs&amp;nbsp;som förenklat förfarande och resten är huvudsakligen öppna förfaranden.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalstiden är i sju av tio fall kortare än två år. Tre procent av upphandlingarna sträcker sig över fyra år eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ny typ av statistik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har vid flera tillfällen pekat på att den statistik som samlats in inte har tillräcklig kvalitet för att kunna användas till uppföljning och analyser av den offentliga upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har därför föreslagit en ny metod för insamling av upphandlingsstatistik som bygger på uppgifter ur annonsdatabaser. I rapporten presenteras för första gången helårsstatistik som bygger på sådana uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ger avsedd effekt?&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;– Det är viktigt att det finns statistik som gör det möjligt att bedöma om offentliga upphandlingar leder till konkurrens och om olika styrmedel ger avsedd effekt. Den statistik vi presenterar i rapporten bör ses som en miniminivå för vad upphandlingsstatistiken bör innehålla i framtiden, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.&lt;/p&gt;</content:encoded><pubDate>Tue, 15 May 2012 07:00:00 GMT</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">e043851c-e8a2-4901-bd62-3526c603ae8f</guid><link>http://bygginfo.byggtjanst.se/Start/Artiklar/2012/Maj/Mat-trafikbullret-pa-plats-med-app/</link><title>Mät trafikbullret på plats med app</title><description>&lt;img alt="" src="http://bygginfo.byggtjanst.se/GenerateImage.ashx?xaml=ResizeCrop&amp;image=%2fPageFiles%2f104528%2fappen.jpg&amp;Width=200&amp;Height=120" /&gt;&lt;br /&gt;Appen som mäter buller från vägtrafik är baserad på den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller utifrån Naturvårdverkets rapport ”Vägtrafikbuller”.</description><content:encoded>&lt;p&gt;Arkitekter, trafikplanerare, miljöinspektörer och andra intresserade med tillgång till en iphone/ipad kan gratis ladda ner appen Nordic Road Noise&amp;nbsp;från&amp;nbsp;App Store&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordic Road Noise är utvecklatd av Gustav Grundfelt på akustikavdelningen på Tyréns:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Appen är ett sätt att konkretisera våra tjänster inom akustik på Tyréns. Vi vill hjälpa dem som arbetar med trafik- och miljöplanering att snabbt kunna få en indikation på bullret från en väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Så funkar appen&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;ol&gt;
&lt;li&gt;Först behöver du ha uppgifter om trafiken på den aktuella vägsträckan. Ofta finns information om trafikflöde och hastighet tillgänglig på webben hos kommuner och Trafikverket.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Sedan lägger du lägger&amp;nbsp;in uppgifterna om trafikflöde och hastighet i appen. Komplettera med&amp;nbsp;vilket avstånd från vägen som du vill få en bullerindikation för. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Nordic Road Noise&amp;nbsp;ger dig sedan en indikation i dBA av hur mycket det låter.&lt;/li&gt;
&lt;/ol&gt;</content:encoded><pubDate>Tue, 15 May 2012 10:00:00 GMT</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">0cf377d8-d3b5-4c3e-8911-a713bbbaf1f9</guid><link>http://bygginfo.byggtjanst.se/Start/Artiklar/2012/Maj/Bostadsbyggandet-har-stagnerat/</link><title>Bostadsbyggandet har stagnerat</title><description>&lt;img alt="" src="http://bygginfo.byggtjanst.se/GenerateImage.ashx?xaml=ResizeCrop&amp;image=%2fPageFiles%2f104512%2fIndikator_huvud.jpg&amp;Width=200&amp;Height=120" /&gt;&lt;br /&gt;Boverkets senaste prognos tyder på att det år 2011 påbörjades 2 000 färre bostäder än vad verket räknade med i prognosen som gjordes i oktober. Även prognosen för 2012 revideras ner med 2 000 bostäder.</description><content:encoded>&lt;p&gt;Enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet, som redovisas i Boverkets indikatorer, påbörjades 24 500 bostäder under 2011. Det är 2&amp;nbsp;000 bostäder färre än vad som antogs i prognosen som gjordes i oktober 2011.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av uppgifter från kommunerna bedömer Boverket nu att 22 500 bostäder kommer att påbörjas under 2012. Även det är 2&amp;nbsp;000 färre bostäder jämfört med antagandet i oktoberprognosen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ökning 2013&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Först under 2013 kan en viss ökning i bostadsbyggandet förväntas. Både Konjunkturinstitutets och Riksbankens senaste prognoser indikerar en starkare ekonomisk utveckling vilket även påverkar bostadsbyggandet positivt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ombyggnad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Tillskottet av bostäder genom ombyggnad ligger på historiskt låga nivåer, mindre än 10 procent.&lt;/p&gt;</content:encoded><pubDate>Tue, 15 May 2012 13:00:00 GMT</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">e2af5534-0944-4778-ad2a-e004cba4379b</guid><link>http://bygginfo.byggtjanst.se/Start/Artiklar/2012/Maj/Elnatsavgifterna-fortsatter-att-oka/</link><title>Elnätsavgifterna fortsätter att öka</title><description>&lt;img alt="" src="http://bygginfo.byggtjanst.se/GenerateImage.ashx?xaml=ResizeCrop&amp;image=%2fPageFiles%2f104530%2felartikel_toppbild.jpg&amp;Width=200&amp;Height=120" /&gt;&lt;br /&gt;Nu bestäms elnätsavgiften i förhand genom att Energimarknadsinspektionen gör en prövning innan elnätsföretagen tillåts ändra avgiften. Den nya regleringen som gjordes om inför 2012, ger ett tydligare konsumentperspektiv som innebär en minskad prisökningstakt av elnätsavgiften.</description><content:encoded>&lt;p&gt;Men elnätsavgifterna har ändå ökat med 2,7 procent det senaste året, visar årets Nils Holgerssonundersökning, som blev offentlig den 10 maj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av prisökningstakten visar sig om man jämför med den senaste femårsperioden, då priserna totalt sett ökade med 32 procent i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att avgiften är reglerad och övervakad av en statlig myndighet, som är till för att stärka konsumenternas ställning, så har priserna ökat nästan dubbelt så mycket som Konsumentprisindex, KPI.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Skillnad på elbolag och leverantör&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Att inte kunna välja elnätsleverantör är ett problem när elnätsavgifterna fortfarande ökar kraftigt. Skillnaden att fritt kunna välja vem man köper elen av hjälper inte att få ner elpriserna för konsumenten så länge man inte kan välja den aktör som äger elledningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Stora prisskillnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det finns stora prisskillnader mellan olika nätföretag visar Nils Holgerssonundersökningen och brister med bolag som håller för höga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eon, Vattenfall och Fortum står för de högsta elnätsavgifterna men får ändå utrymme att höja nästan lika mycket som de bolag som håller en lägre kundvänlig prisnivå.&lt;/p&gt;</content:encoded><pubDate>Wed, 16 May 2012 10:00:00 GMT</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">f4475207-02ae-4715-83ed-33c17cf9c1bc</guid><link>http://bygginfo.byggtjanst.se/Start/Artiklar/2012/Maj/Extern-kontroll-av-reliningbolag/</link><title>Extern kontroll av reliningbolag</title><description>&lt;img alt="" src="http://bygginfo.byggtjanst.se/GenerateImage.ashx?xaml=ResizeCrop&amp;image=%2fPageFiles%2f104539%2fBrif%2520ny%2520relining.jpg&amp;Width=200&amp;Height=120" /&gt;&lt;br /&gt;Branschföreningen Relining i Fastigheter (Brif) och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har tagit fram ett kvalitetsprogram som alla Brifs medlemmar måste följa. SP ska granska att alla gör det.</description><content:encoded>&lt;p&gt;Kvalitetsprogrammet har tagits fram för att höja kvaliten i branschen och ge kunderna en ökad trygghet. Genom att anlita ett Brif-anslutet företag som klarat den årliga granskningen&amp;nbsp; från SP ska kunden veta att företaget uppfyller en rad kriterier och rutiner.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kvalitetskontroll och avvikelsehantering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det handlar bland annat om rutiner för kvalitetskontroll och avvikelsehantering&amp;nbsp; av färdiga arbeten&amp;nbsp;men också dokumentation av vilka råvaror som används och hur avfallet tas om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men kontrollen ska också garantera att montörerna som utför jobbet har rätt utbildning, och att företaget använder de råvaror som man säger sig göra.&amp;nbsp;Ambitionen är att alla medlemsföretag ska hinna kontrolleras en första gång redan i år. De som inte klarar kontrollen förlorar sitt medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Efterfrågat hos kunderna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;– Vi tog beslutet om att ta kostnaden för programmet på vårt senaste årsmöte och ambitionen är att hinna igenom alla medlemsföretag under detta år. Det är efterfrågat bland våra kunder, säger Peter Halling, nyvald ordförande i branschföreningen.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Frågetecken kring leveranskontroll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förra året släpptes den första delen i Reliningutredningen, där har Brf arbetat tätt tillsammans med KTH och övriga uppdragsgivare, där finns&amp;nbsp;bland annat&amp;nbsp;Fastighetsägarna och Sabo som representerar stora kundgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten finns en del frågetecken kring hur reliningföretagen ska genomföra sin leveranskontroll och ett ökat behov av kontroll av de företag som arbetar med de olika metoderna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Inga tidigare krav på utbildning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det har tidigare varken funnits krav på utbildning eller krävts några större investeringar. Konsekvenserna av bristande kvalitet kan däremot bli förödande och resultera i stora kostnader.&lt;/p&gt;</content:encoded><pubDate>Wed, 16 May 2012 07:00:00 GMT</pubDate></item></channel></rss>
